Att få blodtransfusioner och donera blod
Besvarat av mufti Muhammad ibn Adam al-Kawthari
Källa: Daruliftaa.com
Fråga:
Vi är en lokaltidning i Blackburn som framförallt riktar sig mot pakistanska och indiska grupper i Lancashire och Manchester med omnejd. Vi har arbetat med National Blood Service för att främja att människor donerar blod. Som du säkert är medveten om finns det tvivel inom det muslimska samfundet om detta är tillåtet eller inte. Vi skulle vilja att du ger oss ett islamiskt utlåtande i denna fråga så att vi kan bemöta dessa tvivel i redaktionellt och informativt material.
[Fråga imamen: Läsaren uppmanas att läsa hela det svar som ges. Svaret är så utformat att det är lätt att i vredesmod lämna det halvvägs igenom och därigenom gå från läsningen med en ofullständig bild av vad islam säger inom ämnet.]
Svar:
I Guds, Den Mest Nåderikes, Den Mest Barmhärtiges namn.
Det är en välkänd princip in Shariah (islamisk jurisprudens) att alla organ och delar av den mänskliga kroppen, oavsett om man är muslim eller inte, är helgade och inte får manipuleras. Att dra fördel av vilken som del av en annan människas kropp utan att det finns ett underliggande behov är olagligt (haram).
Detta inkluderar blod, som är en väsentlig del av en människa. Det finns två skäl varför det inte är tillåtet att dra fördel av en annan människas blod.
För det första är det helgat liksom alla andra delar av människan.
Gud Den Högste säger:
“VI HAR sannerligen visat Adams söner stor heder.” (Surah al-Isra, V.70)
För det andra är blod när det tappas från kroppen orent och att dra fördel av något som är orent är inte tillåtet.
Gud Den Högste säger:
“Säg [Muhammad]: ”I det som har uppenbarats för mig finner jag ingenting ätbart som är förbjudet utom självdöda djur, spillt blod eller svinkött – det är orent” (Surah al-An’am, 145)
Vår mästare Imam Shafi’i (må Gud visa honom barmhärtighet) säger:
“Om man ingjuter blod under huden och hud växer ovanpå det, blir det obligatoriskt att extrahera det blodet och upprepa alla böner som gjorts efter ingreppet.” (Kitab al-Umm, 1/54)
Av två ovanstående skäl blir det under normala omständigheter otillåtet att göra en blodtransfusion från en person till en annan. Människokroppens helgd, liksom orenheten i blod, kräver detta.
Emellertid, islam är en barmhärtighetens religion och tillgodoser lösningar på alla problem som mänskligheten möter. Den tar hänsyn till människors behov och ger genom detta medgivande och dispens därhelst behoven finns.
Gud Den Högste säger:
“Gud lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära.” (al-Baqarah, 286)
En välkänd princip inom fiqh [översättarens anmärkning: islamisk rättslära] säger:
“Nödvändighet gör det olagliga lagligt” (Se: Ibn Nujaym, al-Ashbah wa al-Naza’ir, sid. 85)
I enlighet med detta gav klassiskt skolade lärda tillåtelse att bröstmjölken från en kvinna kan användas som medicin. Det sägs i det välkända verket al-Fatawa al-Hindiyya inom den Hanafitiska rättsskolan:
“Det finns ingen skada i att spruta in en kvinnas mjölk i munnen på en man eller att dricka den i medicinskt syfte.” (al-Fatawa al-Hindiyya, 5/355)
Det sägs också i samma bok:
“Det är tillåtet för en (mycket) sjuk person att dricka blod och urin, eller att äta köttet från ett dött djur i syftet att använda det som medicin om en erfaren muslimsk läkare säger att detta är enda botemedlet, och man inte hittar något alternativ. Om läkaren säger att användandet av otillåtna substanser gör att du botas snabbare, finns det två åsikter bland de lärda.” (al-Fatwa al-Hindiyya, 5/355)
Imam al-Haskafi (må Gud visa honom barmhärtighet) säger:
“De lärda skiljer sig i sina åsikter angående användandet av medicin som är otillåten. Majoritetsåsikten inom den Hanafitiska rättsskolan är att det är otillåtet. Det sägs emellertid att det kan vara tillåtet när medicinen är känd som effektiv och det inte finns något alternativ, på samma sätt som det finns dispens att dricka alkohol för en person som håller på att dö av törst, och det rättsutlåtande som finns angående detta.”(Radd al-Muhtar ala al-Durr al-Mukhtar, 1/210)
Guds Sändebud (må Guds välsignelser och fred vara med honom) gav rådet till invånarna i Urayna att inta urin och mjölk från kameler när de påverkades av Medinas klimat. (Se: Sahih al-Bukhari, nr. 231)
Utöver detta nämndes två skäl för att det är otillåtet att använda mänskligt blod, en är människokroppens helgd och den andra blodets orenhet när det tappats från kroppen.
Vad gäller det första skälet måste det anmärkas att även om blod är en vital del av människans kropp kräver en transfusion av det inget operativt ingrepp, det extraheras och transfereras istället via injektioner, på så sätt är det mer likt en kvinnas mjölk som kan extraheras utan ett operativt ingrepp.
När man ser till ett barns behov ser islam mjölken som en vital näring för det och modern är skyldig att ge barnet mjölken. Även för vuxna är människans mjölk tillåten om det är för medicinska skäl, vilket framgick av texten från al-Fatawa al-Hindiyya som citerades tidigare.
På liknande sätt kan man säga att en blodtransfusion är tillåten när det finns ett verkligt behov av den, just på samma sätt som islam har tillåtit kvinnans mjölk för barnet, trots att det är en del av hennes kropp.
Det andra skälet var att blod är orent. Detta har nämnts tidigare, att orena och otillåtna saker blir tillåtna i fall av trängande behov och nödvändighet.
Med hänsyn taget till det ovan sagda är det tillåtet att donera och ta emot blod under följande omständigheter:
- Donatorn är vuxen och mentalt frisk
- Donatorn ger sitt blod frivilligt. Om han på något sätt tvingas till det är det inte längre tillåtet
- Det finns ingen uppenbar risk för liv och hälsa för donatorn
- Det är absolut nödvändigt att donera blod, till exempel att det finns en överhängande risk för patientens liv och det enligt medicinsk expertis inte finns något annat sätt att rädda hans liv
- Det finns ett behov av det, det är ingen risk för livet, men enligt medicinsk expertis är det nödvändigt för att återfå full hälsa
- Det finns inga andra alternativ
- Det görs inte i syfte att föryngra eller få andra fördelar
- Att donera blod får inte göras genom att köpa och sälja, eftersom det är förbjudet att handla med mänskliga kroppsdelar. Emellertid, om man är i desperat behov av blod och det enda sättet att få tag i det är att köpa det, blir det tillåtet att betala för blodet. Detta diskuteras närmare i nästa stycke.
Att köpa och sälja blod
Som nämndes i den sista av villkoren ovan är det otillåtet att köpa och sälja blod som ska användas för transfusioner. Klassiskt skolade lärda inom Hanafi-skolan har explicit sagt att det är förbjudet att handla med vilken som helst del av den mänskliga kroppen, och alldeles särskilt gäller detta för blod eftersom det är ett orent ämne.
Imam al-Kasani (må Gud visa honom barmhärtighet) säger:
“Att sälja en kvinnas mjölk då den ligger i en skål är ogiltigt av två skäl. För det första, mjölk räknas inte som en tillgång, alltså är det otillåtet att sälja den. För det andra, den är en del av hennes kropp och alla delar av människans kropp är helgade, alltså strider det mot ära och respekt att nedvärdera den genom att handla med den” (al-Kasani, Bada’i al-Sana’i, 5/145)
Vissa klassiskt skolade lärda (från Shafi’i, Maliki och Hanbali skolorna) anser att ett objekts renhet är en förutsättning för en giltig försäljning. (Se: Nawawi, Radhat al-Talibin, 3/ 348, Ahmad Darder, Sharh al-Sagir, 3/22 och al-Bahuti, Muntaha al-Iradat, 2/143).
Blod är orent enligt konsensus bland de klassiskt skolade lärda, och är genom detta förhindrat att vara ett objekt som kan köpas och säljas.
Emellertid, om det är ett nödfall, och man är oförmögen att få tag i blod utom genom att köpa det, kommer det att bli tillåtet att köpa det, men den som säljer blodet begår en synd. (Durr al-Mukhtar, 4/113)
Detta utlåtande tjänar också till att komma tillrätta med det problem med blodhandel som förekommer på många ställen. Det förekommer på dessa ställen att fattiga och desperata människor säljer sitt blod för en liten summa pengar. Några går till och med så långt att de försätter sig själva i fara, och som nämnts tidigare, det är inte tillåtet att donera blod om donatorn riskerar sitt liv och sin hälsa.
Blodtransfusion av en icke-muslims blod till en muslim
I princip är det ingen skillnad mellan en muslims och en icke-muslims blod, vilket gör båda typer av transfusioner tillåtna. Emellertid rekommenderar de lärda att man om möjligt ska avstå från blod från icke-troende, de som går över Guds gränser och de som syndar, eftersom det finns en risk att det onda som finns i dessa människors blod kan påverka den som tar emot blodet. Klassiskt skolade lärda misstyckte också till att en syndande kvinna skulle amma ett barn.
Blodtransfusion mellan familjemedlemmar och släktingar
En blodtransfusion kan inte på något sätt ses som att det skapar blodsrelationer mellan de två personer som är involverade i transfusionen. Det är med andra ord helt i sin ordning att en make donerar blod till sin maka och vice versa. Det påverkar inte deras äktenskap på något sätt. På samma sätt finns det ingen relation mellan den som donerar blod och den som tar emot det, äktenskap mellan de två är tillåtet eftersom de räknas som främlingar till varandra.
Anledningen till detta är att islam enbart räknar blodsband och fosterrelationer som släktskap och som ligger till grund för de relationer som gör det otillåtet att gifta sig. Det är därför olämpligt och inte tillåtet att gå utöver de gränser som redan är uppsatta.
Slutsats
Från det som sagts ovan kan vi sluta oss till att donera och ta emot blod är tillåtet i fall av nödvändighet (så länge transfusionen uppfyller de krav som ställts upp ovan). Det är inte tillåtet att använda blodtransfusioner som ett sätt att söka föryngring eller för att få ytterligare styrka. Det är också otillåtet att köpa eller sälja blod.
Idag ser vi hur man etablerar blodbanker där blod från många olika människor lagras och sedan används vid behov. Fördelen med dessa blodbanker är att det ger möjlighet att lagra flera olika typer av blod och sedan matcha det mot den som är i behov av blod.
Från ett Shariah-perspektiv är det inte tillåtet att sälja sitt blod till blodbanken, det måste doneras av fri vilja. Den som donerar måste också så långt det är möjligt säkerställa att hans/hennes blod (och blodet i den bank man donerar till) används endast i fall där det är nödvändigt, och inte för att söka föryngring.
Och Gud vet bäst
[Mufti] Muhammad ibn Adam
Fragaimamen.se är en tjänst genom vilken Sveriges muslimer förses med olika imamers svar på deras frågor om islam. Vi som står bakom Fråga imamen tar inget ansvar för eventuella missförstånd, fel implementering av svar eller andra möjliga händelser som kan uppstå efter läsning av material på vår webbsida. Vi tar likväl endast ansvar för material som publiceras på vår webbsida och inte på andra webbsidor eller länkar som vi eventuellt hänvisar till. Alla våra svar får fritt spridas på nätet med villkoret att frågans länk eller Fragaimamen.se nämns som källa. Vid eventuella frågor eller synpunkter, kontakta oss på kontakt@fragaimamen.se.