Senaste frågor

Får kvinnor köra bil?

27 september, 2017

Besvarat av mufti Waseem Khan
Källa: Darululoomtt.net

Fråga:
Jag skulle vilja veta domen om kvinnor som kör inom islam. Jag vill inte säga någonting fel när jag får frågan av icke-muslimer.

Svar:
Kvinnor får köra bil, eftersom det ses som en nödvändighet av många lärde. De måste dock alltid följa Sharians (Den Heliga Lagens) regler.

Och Gud vet bäst.

Mufti Waseem Khan

Intresserad av koppning? Besök då Hijamakliniken på Facebook!

Fragaimamen.se är en tjänst genom vilken Sveriges muslimer förses med olika imamers svar på deras frågor om islam. Vi som står bakom Fråga imamen tar inget ansvar för eventuella missförstånd, fel implementering av svar eller andra möjliga händelser som kan uppstå efter läsning av material på vår webbsida. Vi tar likväl endast ansvar för material som publiceras på vår webbsida och inte på andra webbsidor eller länkar som vi eventuellt hänvisar till. Alla våra svar får fritt spridas på nätet med villkoret att frågans länk eller Fragaimamen.se nämns som källa. Vid eventuella frågor eller synpunkter, kontakta oss på kontakt@fragaimamen.se.

Medicin & vård/ Senaste frågor

Organdonation & transplantation

25 september, 2017

Besvarat av mufti Muhammad ibn Adam al-Kawthari
Källa: Daruliftaa.com

Fråga:
Är organtransplantation tillåtet?

[Fråga imamen: Läsaren uppmanas att läsa hela det svar som ges. Svaret är så utformat att det är lätt att i vredesmod lämna det halvvägs igenom och därigenom gå från läsningen med en ofullständig bild av vad islam säger inom ämnet.]

Svar:
I Guds, Den Mest Nåderikes, Den Mest Barmhärtiges namn.

Frågan om organtransplantation har varit en mycket omdebatterad fråga bland de stora nutida lärde från hela världen. Det har diskuterats i olika fiqh (rättslära) seminarier och många korta och detaljerade verk har författats i ämnet.

Majoriteten av de lärde från Indien och Pakistan är av åsikten att organtransplantation inte är tillåtet, medan många arabiska lärda och vissa lärde från den indiska subkontinenten gav tillstånd till det under vissa förutsättningar, (uppgifter om dessa villkor kommer att nämnas längre fram). Ingen har gett ett allmänt villkorslöst tillstånd för transplantation av organ.

Här måste det påpekas att denna fråga är modern och det är förstås omöjligt för oss att hitta uttryckliga utlåtanden gällande det i de klassiska verken. De nutida lärdes åsikter baseras därför på shari’ans allmänna och breda riktlinjer. Det är uppenbart att detta kommer att leda till meningsskiljaktigheter, så därför bör ingen åsikt fördömas, eftersom alla de lärdes avsikt är att behaga Gud och leva ett liv som är i enlighet med shari’an.

1) Åsikten att det är inte är tillåtet

Precis som det har nämnts tidigare, så är majoriteten av de lärde från Indien och Pakistan av åsikten att organtransplantation inte kan anses vara tillåtet på grund av att skadorna och skadeverkningarna av det övervinner de potentiella fördelarna.

Deras åsikt bygger på följande grunder:

a) den första och viktigaste är att Gud den Allsmäktige har hedrat människan.

Gud den Högste säger:

”Vi har sannerligen visat Adams barn stor heder.” (Surah al-Isra, V. 70)

På grund av detta är det en väletablerad princip inom shari’an att alla organ i en människokropp, oavsett om man är muslim eller icke-muslim, är heliga och får inte förvanskas. Att dra nytta av någon del av en människa är förbjudet (haram).

Gud den Allsmäktige gjorde människorna till de bästa skapelserna och skapade allt till gagn för dem. Gud den Högste säger:

”Det är Han som för er har skapat allt vad jorden bär.” (Surah al-Baqarah, 2.29)

Det är därför tillåtet för en människa att dra nytta från varje Guds skapelse, vilket inkluderar djur (under vissa förutsättningar), växter och livlösa ting. Det skulle därför vara oresonligt att plcera människor i samma kategori som ovanstående saker genom att ge tillstånd till att använda delar och dra nytta av deras kroppar, som kräver att man skär, hugger av och amputerar delar av kroppen. Detta är helt oresonligt och förbjudet på en människokropp.

En mycket känd hadith förhindrar användningen av människodelar. Sayyida Asma bint Abi Bakr (må Allah vara nöjd med henne) återberättar att Guds Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara med honom) sade: ”Guds förbannelse är över en kvinna som bär falskt hår (från människor) eller ordnar det åt andra.” (Sahih Muslim, nr. 2122)

Imam al-Nawawi (må Gud vara barmhärtig mot honom) skriver i förklaringen av denna hadith:

”Om människohår används, är det då förjudet enligt konsensus, oavsett om det är en mans eller kvinnas hår, på grund av de allmänna återberättelserna som förbjuder detta. Och det är dessutom förbjudet att dra nytta av håret och alla andra organ från en människokropp på grund av dess helighet. Håret från en människa, och alla dess kroppsdelar måste begravas.” (Kommentar av Sahih Muslim, av Nawawi, sid. 1600)

Juristerna (fuqaha) har sagt att det i fall av extrem nödvändighet och när det inte finns något annat alternativ tillgängligt, så blir till och med förbjudna saker, såsom gris och alkohol, tillåtna. Men till och med i en sådan situation förblir det förbjudet att konsumera eller dra nytta av en människokropp.

Det anges i al-Fatawa al-Hindiyya:

”Om en person fruktade död på grund av hunger och en annan person sade till honom: ”Skär av min hand och konsumera den.” eller han sade: ”Skär av en del av mig och ät den.”, kommer det att vara förbjudet för honom att göra det. Likaså är det otillåtet för en desperat person att skära av en del av sig själv och äta den.” (al-Fatawa al-Hindiyya, 5/310)

’Allama Ibn ’Abidin (må Gud vara barmhärtig mot honom) förklarar:

”…Därför att en människas kött förblir förbjudet även under svåra och tvingande situationer.” (Radd al-Muhtar, 5/215)

Imam Ibn Nudjaym (må Gud vara barmhärtig mot honom) anger:

”Det är förbjudet för den som är döende av hunger att konsumera maten [som tillhör] en annan person som också är döende av hunger, inte heller kommer det att vara tillåtet att konsumera någon del av den andra personens kropp.” (al-Ashbah wa al-Naza’ir, sid. 124)

Fuqaha har också sagt att om man med våld hade tvingats till att döda en annan människa, kommer det inte att vara tillåtet, även om ens eget liv är i fara.” (Se: al-Kasani, Bada’i al-Sana’i, 7/177 & Ibn Qudama, al-Mugni, 9/331)

Imam al-Marghinani (må Gud vara barmhärtig mot honom) säger gällande en människas helighet:

”Det är förbjudet att sälja håret från en människa, eftersom det är (förbjudet) att dra nytta av det, för en människa är hedrad och helig, och det är inte tillåtet att vanära någon del av en människas kropp.” (al-Hidaya 4.39)

En människokropp är helig även efter hans/hennes död. Guds Sändebud [saw] sade:

”Att bryta en död persons ben är samma (i synd) som att bryta en levande persons ben.” (Sunan Abu Dawud, Sunan Ibn Madjah & Musnad Ahmad)

Den store hanafi juristen och hadithimamen, Abu Dja’far al-Tahawi (må Gud vara barmhärtig mot honom) skriver i förklaringen av denna hadith:

”Denna hadith visar att en död persons ben har samma helighet och heder som en levande persons ben.” (Mushkil al-Athar)

I en annan hadith anges det:

”Att skada en troende efter hans död är detsamma som att skada honom under hans liv.” (Ibn Abi Shaybas Musannaf)

Även de klassiska lärdes böcker är fulla med exempel som indikerar på att det är förbjudet att dra nytta av en människokropp på grund av att den är hedrad.

Sammanfattningsvis har människokroppen, död eller levande, en stor betydelse. Den är hedrad och helig och på grund av den helighet som är fäst vid den, kommer det att vara förbjuder att förvanska den, skära av delar av den eller vanära den på något sätt.

b) Att skära och förvanska en människokropp är detsamma som att stympa och deformera en gudomligt skapad kropp (muthla), vilket har tydligt förbjudits i shari’an.

Qatada (må Allah vara nöjd med honom) återberättar att Guds Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara med honom) brukade uppmuntra givande till välgörenhet och förhindra muthla. (Sahih al-Bukhari, 2/206)

I en annan hadith sade Guds Sändebud (må Allahs frid och välsignelser vara med honom):

”Avstå från muthla.” (Sahih Muslim, 2/82)

Detta stöds också av en vers i koranen, där Gud den Allsmäktige nämner Shaytans (Satans) ord, när han sade:

”Jag skall leda dem på villovägar och inge dem [bedrägliga] förhoppningar och jag skall befalla dem att skära öronen av boskapen och jag skall befalla dem att förvanska [och fördärva] Guds skapelse.” (4: 119)

Att fördärva det naturliga som Gud har skapat, både fysiskt och andligt, är vad Shaytan gillar och befaller en att praktisera.

Vad gäller tillåtelse att ge blod i de fall där det finns ett behov av det (se separat artikel om det på hemsidan) kräver det inte att man skär i några mänskliga kroppsdelar eller något operativt ingrepp på kroppen. Det hämtas och lämnas istället genom injektioner och är på så sätt mer likt mänsklig mjölk som också kan hämtas utan några operativa ingrepp.

c) Den mänskliga kroppen och dess delar är inte i vår ägo så att vi kan förfoga över dem som vi önskar. Den är ett förtroende (amanah) som har getts oss från Allah den Allsmäktige. Som sådant är det förbjudet för oss att sälja, ge eller donera organ från våra kroppar. Islam har förbjudit självmord med samma resonemang. Det finns många texter i Koranen och Sunnah som klart säger detta. Det blir alltså förbjudet för någon att ge sina organ till en annan.

d) Det är förbjudet för en individ att göra skada på sig själv eller andra. Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: “Det är inte tillåtet att göra skada på dig själv eller på någon annan, (la dharar wa la dhirar)” (Al-Hakims Mustadrak)

En välkänd princip säger:

“Skada kan inte tas bort med en liknande skada.” (i betydelsen, det är inte tillåtet att skada sig själv för att ta bort skada från någon annan). (Ibn Najaym, al-Ashbah, sid. 123)

Det blir därför otillåtet för en levande person att donera en del av sin kropp eftersom det kommer att åsamka honom skada.

e) En princip inom islamisk jurisprudens säger: “När bevisen för att något är förbjudet står i konflikt med bevisen för att det är tillåtet, ges preferens till att det är förbjudet.”(Ibn Nujaym, al-Ashbah wa al-Naza’ir)

I ljuset av ovanstående och andra bevis är det enligt denna grupp av lärda inte tillåtet att transplantera organ, oavsett om de kommer från en levande person eller en död kropp, och oavsett om det finns ett behov av det eller ej. Det finns med andra ord ingen som helst tillåtelse för transplantation eller organdonation.

2) Åsikten att det är tillåtet

Enligt nästan alla stora arabiska lärda och också några nutida lärda från Indien/Pakistan är transplantation och donation av mänskliga organ tillåtet under vissa förutsättningar (vilka kommer att nämnas nedan). Denna åsikt baserar sig på följande grunder:

Den välkända principen (qawa’id) inom islamisk jurisprudens, baserat på Koranen och Sunnah, att användandet av otillåtna medel blir tillåtet i fall av yttersta nöd och behov. Vid sådant behov upphör vissa förbud att gälla, till exempel att det blir tillåtet att äta as och dricka vin om en persons liv är i fara. Allah den Högste säger:

“Vad Han har förbjudit er är kött av självdöda djur, blod och svinkött och sådant som offrats åt en annan än Gud. Men den som [av hunger] tvingas [att äta sådant] – inte den som av trots överträder [förbuden] eller som går längre [än hungern driver honom] – begår ingen synd. Gud är ständigt förlåtande, barmhärtig.” (Surah al-Baqarah, V. 173)

Koranen tillåter också att i tal (utan att det påverkar tron i hjärtat) bekänna sig som icke-troende (kufr) om det är nödvändigt för att rädda ens liv. Allah den Högste säger:

“Den som förnekar Gud efter att ha antagit tron – inte den som är utsatt för tvång, fastän hans hjärta förblir tryggt i sin övertygelse, utan den som frivilligt öppnar sig för otron – sådana [människor] ådrar sig Guds vrede och ett hårt straff väntar dem,” (Surah al-Nahl, V. 106)

En grundläggande princip inom Fiqh, baserad på ovanstående Koraniska uttalanden, säger:

“Nödvändighet gör det otillåtna tillåtet”. (Se: Ibn Nujaym, al-Ashbah wa al-Naza’ir, S. 85 )

Enligt Imam Shafi’i (må Allah vara honom nådig), är det tillåtet för en person som är döende av hunger att konsumera köttet från en annan människa. (Se: Ibn Qudama, al-Mugni, 9/335)

Därför, i fall av nödvändighet, blir orena, otillåtna och haram saker tillåtna. När en persons liv är i fara och han är i stort behov av en transplantation, är han i en sådan situation och därmed blir det tillåtet att transplantera ett organ till honom.

b) Med respekt till synen på människokroppens helgd finns två saker som behöver tas i beaktande.

För det första är det sant att den mänskliga kroppen, vare sig den är död eller levande, är ärad och respekterad, men innebär det att den moderna proceduren att ta organ från kroppen vanhelgar den? Islam beordrar oss att ära den mänskliga kroppen men har inte gett oss fixa procedurer för detta. Att vanhelga en kropp kan därför sägas växla från tid till tid och plats till plats.

Därför kan det sägas att den procedur som idag används för att transplantera organ inte faller under begreppet att vanhelga den mänskliga kroppen. Operationen utförs på det mest respektabla sätt man kan tänka sig och kan inte sägas vara respektlös. Det är skälet till att många högt respekterade personer i samfundet ser det som en merit att donera organ och de ses inte ned på.

För det andra, det finns fall i Shari’ah där man bortser från den helgd som kroppen har, till exempel i fallet om att rädda en annan människa.

Det sägs i Tuhfat al-Fuqaha:

“Om en gravid kvinna dör och barnet i hennes mage fortfarande lever ska hennes mage öppnas så att barnet kan tas ut, för i den handlingen ligger att rädda en människas liv och därför har man överseende med att kroppen vanhelgas.” (Samarqandi, Tuhfat al-Fuqaha, 4/261 & Badai’i al-Sana’i)

Detta baseras också på den juristiska principen:

“Om man ställs inför två onda val skall man välja det minst onda av dem.” (al-Ashbah wa al-Naza’ir)

c) Vad gäller att en människa inte äger sin kropp, så ger Islam i vissa fall människan tillåtelse att använda sin kropp. Det är likvärdigt med den rikedom som Allah den Allsmäktige har givit en människa och som han tillåts använda (på ett korrekt sätt) och ge som gåva.

Om en människa drunknar eller befinner sig mitt bland lågor är det oreserverat tillåtet att rädda honom och sätta dig själv i fara. På samma sätt blir det tillåtet att donera sina organ för att rädda livet på en annan människa.

d) Nästan alla lärda tillåter blodtransfusioner och att donera blod när det finns behov av detta (se separat artikel om blodtransfusion). Varför skulle det då vara en skillnad vad gäller att donera organ? Proceduren för organtransplantation säkerställer att kroppen inte vanställs eller stympas. Den är likvärdig med operativa ingrepp som görs på en levande person i medicinska syften.

I ljuset av detta (enligt denna grupp av lärda) är det tillåtet att transplantera och donera organ för att rädda en annan persons liv. Tillåtelsen är dock knuten till särskilda villkor.

Det Internationella Islamiska Fiqh rådet (Majma’ al-Fiqh al-Islami) som består av ett antal stora lärda från runtom i världen undersökte denna fråga i februari 1988 och kom efter omfattande studier med följande uttalande:

Notera att uttalandet från det Internationella Islamiska Fiqh rådet publicerades på arabiska och har översatts till ett antal språk. Nedan finns originaluttalandet på arabiska och en översättning till svenska:

الحمد لله والصلاة والسلام على رسول الله صلى الله عليه وسلم

أما بعد

فإن مجلس مجمع الفقه الإسلامي المنعقد في دورة مؤتمره الرابع بجدة في المملكة العربية السعودية من 18-23 جمادى الآخرة 1408هـ،الموافق 6-11 فبراير 1988م

بعد اطلاعه على الأبحاث الفقهية والطبية الواردة إلى المجمع بخصوص موضوع ”انتفاع الإنسان بأعضاء جسم إنسان آخر حيًا أو ميتًا”

وفي ضوء المناقشات التي وجهت الأنظار إلى أن هذا الموضوع أمر واقع فرضه التقدم العلمي والطبي، وظهرت نتائجه الإيجابية المفيدة والمشوبة في كثير من الأحيان بالأضرار النفسية والاجتماعية الناجمة عن ممارسته دون الضوابط والقيود الشرعية التي تصان بها كرامة الإنسان، ومع مراعاة مقاصد الشريعة الإسلامية الكفيلة بتحقيق كل ما هو خير ومصلحة غالبة للفرد والجماعة، والداعية إلى التعاون والتراحم والإيثار.

وبعد حصر هذا الموضوع في النقاط التي يتحرر فيها محل البحث وتنضبط تقسيماته وصوره وحالاته التي يختلف الحكم تبعًا لها.

قرر ما يلي:

من حيث الأحكام الشرعية:

أولاً: يجوز نقل العضو من مكان من جسم الإنسان إلى مكان آخر من جسمه، مع مراعاة التأكد من أن النفع المتوقع من هذه العملية أرجح من الضرر المترتب عليها، وبشرط أن يكون ذلك لإيجاد عضو مفقود أو لإعادة شكله أو وظيفته المعهودة له، أو لإصلاح عيب أو إزالة دمامة تسبب للشخص أذى نفسيًا أو عضويًا.

ثانيًا: يجوز نقل العضو من جسم إنسان إلى جسم إنسان آخر، إن كان هذا العضو يتجدد تلقائيًا، كالدم والجلد، ويراعى في ذلك اشتراط كون الباذل كامل الأهلية، وتحقق الشروط الشرعية المعتبرة.

ثالثًا: تجوز الاستفادة من جزء من العضو الذي استؤصل من الجسم لعلة مرضية لشخص آخر، كأخذ قرنية العين لإنسان ما عند استئصال العين لعلة مرضية.

رابعًا: يحرم نقل عضو تتوقف عليه الحياة كالقلب من إنسان حي إلى إنسان آخر.

خامسًا: يحرم نقل عضو من إنسان حي يعطل زواله وظيفة أساسية في حياته وإن لم تتوقف سلامة أصل الحياة عليها كنقل قرنية العينين كلتيهما، أما إن كان النقل يعطل جزءًا من وظيفة أساسية فهو محل بحث ونظر كما يأتي في الفقرة الثامنة.

سادسًا: يجوز نقل عضو من ميت إلى حي تتوقف حياته على ذلك العضو، أو تتوقف سلامة وظيفة أساسية فيه على ذلك. بشرط أن يأذن الميت أو ورثته بعد موته، أو بشرط موافقة ولي المسلمين إن كان المتوفى مجهول الهوية أو لا ورثة له.

سابعًا: وينبغي ملاحظة أن الاتفاق على جواز نقل العضو في الحالات التي تم بيانها، مشروط بأن لا يتم ذلك بوساطة بيع العضو. إذ لا يجوز إخضاع أعضاء الإنسان للبيع بحال ما.

أما بذل المال من المستفيد، ابتغاء الحصول على العضو المطلوب عند الضرورة أو مكافأة وتكريمًا، فمحل اجتهاد ونظر.

ثامنًا: كل ما عدا الحالات والصور المذكورة، مما يدخل في أصل الموضوع، فهو محل بحث ونظر، ويجب طرحه للدراسة والبحث في دورة قادمة، على ضوء المعطيات الطبية والأحكام الشرعية.

والله أعلم.

Shari’ah regler

1) Det är tillåtet att transplantera eller tillfoga (till ett annat) ett organ från en plats på en persons kropp till en annan, så länge som man är övertygad om att fördelen av detta överväger eventuell skada som kan uppstå, och under förutsättning att detta görs för att ersätta något som förlorats, eller återställa dess utseende eller vanliga funktion, eller för att korrigera något fel eller vanställning som ger fysiska eller psykiska men.

2) Det är tillåtet att transplantera ett organ från en persons kropp till en annan person, om det är ett organ som kan regenerera sig självt, till exempel hud och blod, under förutsättning att den som donerar är myndig och till fullo förstår vad han gör, och att alla övriga relevanta Shari’ah regler uppfylls.

3) Det är tillåtet att använda delar av organ som tagits bort från kroppen som ett resultat av sjukdom, för att underlätta för en annan person, som till exempel att använda hornhinnan i ögat som tagits bort på grund av sjukdom.

4) Det är inte tillåtet (haram) att transplantera eller använda ett organ som är livsnödvändigt, som att ta hjärtat från en levande person för att transplantera till en annan person.

5) Det är inte tillåtet (haram) att ta ett organ från en levande person om det resulterar i att essentiella och livsnödvändiga funktioner i hans kropp upphör att fungera, även om det inte innebär ett livshotande tillstånd, till exempel att ta bort hornhinnan från båda ögonen. Att ta organ som enbart leder till en delvis nedsättning av funktionen är ett område som fortfarande är under diskussion, vilket nämns i punkt 8.

6) Det är tillåtet att transplantera organ från en död person till en levande när hans liv är beroende av att få detta organ, eller när hans vitala funktioner är nedsatta på något sätt. Detta under förutsättning att tillåtelse getts antingen av personen medan han levde eller hans arvingar, eller av muslimernas ledare i fall där den döda personen är okänd eller inte har några arvingar.

7) Särskild hänsyn måste tas i alla de fall där transplantation är tillåtet att inget köpande och säljande av organ sker.

8) Det är inte tillåtet att handla med mänskliga organ under några som helst omständigheter. Frågan om den som drar nytta av det transplanterade organet får spendera pengar för att få det, eller för att visa sin uppskattning, är fortfarande ett område som undersöks av de lärda.

Allt utöver de ovan beskrivna scenarierna är fortfarande en del av de lärdas diskussion och kräver fortsatta studier av medicinsk forskning och Shari’ahs regler. Och Allah är den som vet bäst. (Se: Qararat wa tawsiyat majma’ al-fiqh al-Islami, S. 59-60)

Det Islamiska Fiqh rådet i Indien diskuterade också denna fråga och en av dess medlemmar som är en framstående lärd Shaykh Ubaid Allah al-As’adi (må Allah bevara honom) sammanställde en uttömmande artikel. Nedan följer en summering av några av de villkor som nämndes i artikeln (och som inte nämnts i ovanstående uttalande)

1) Det får inte finnas något annat tänkbart alternativ enligt medicinsk expertis.

2) Alla ansträngningar ska göras för att undvika att transplantera ett icke-muslimskt organ till en muslim och vice versa. Endast om detta inte är möjligt får organet från en icke-muslim användas.

3) Endast organ från döda personer får användas. Endast om detta inte är möjligt får organ från en levande person användas.

I sammanfattning, det som sagts ovan är de redovisade synpunkterna från nutida lärda med respekt till organtransplantation och -donation. Det finns även lärda som avstår från att ge något uttalande i frågan.

Min högst respekterade lärare, Shaykh Mufti Taqi Usmani, är en av dem som är ovillig att ge ett uttalande i frågan. I en av hans skrifter som jag har (och som jag också hört uttalat från honom), säger han:

“Efter sammanställningen av boken “Islams regler vad gäller organtransplantation” (av hans högt aktade far, stormuftin av Pakistan, Mufti Muhammad Shafi, i vilken han starkt underströk att det var otillåtet att transplantera organ, vilket också stöddes av Shaykh Taqi), läste jag flera argument som stödde organtransplantation, vilket lämnade mig osäker och kluven i denna fråga. I ljuset av detta avstår jag för närvarande att ge något uttalande.”

Därför, det är tillåtet att följa vilken som av de två synpunkter som framlagts ovan eftersom de båda kommer från stora lärda inom islam. Om man tar synpunkten att det är tillåtet är det rekommenderat, som en försiktighetsåtgärd, att söka Allahs förlåtelse (istighfar) och att donera något till välgörenhet.

Och Gud vet bäst

[Mufti] Muhammad ibn Adam

Medicin & vård/ Senaste frågor

Om att använda koppning (hijama) för att bota sjukdomar

16 augusti, 2017

Besvarat av ustadh Tabraze Azam
Källa: Seekershub.org

Fråga:
Profeten sade ”Den som utför koppning (hijama) på den 17:e, 19:e eller 21:a dagen (av den islamiska månmånaden), då är det ett botemedel för varje sjukdom.” (Saheeh Sunan Abi Dawud (3861)]. Menade Profeten att det för den som utför hijama på dessa dagar finns en stor chans att Allah kommer att bota dem från sjukdom? Han menade inte att den som utför hijama på dessa dagar kommer definitivt att botas från all sjukdom, rätt?

Svar:
Wa alaikum assalam wa rahmatullahi wa barakatuh,

Jag ber att du mår bra, insha’Allah.

Det rapporteras att Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom och ge honom frid) sade: ”Den som utför koppning på den 17:e, 19:e och 21:a dagen av månaden, det är ett botemedel mot varje sjukdom.” [SUnan Abu Dawud]

Verifierarna anmärker att denna tradition (hadith) är svag såsom förstått av al-`Ayni och Ibn Hajar i deras respektive kommentarer på Imam Bukharis Sahih.

Munawi påpekar, när han kommenterar traditionen (hadith), att det som avses med ”ett botemedel mot varje sjukdom” är de sjukdomar som beror på överflödigt blod och inte rent ut sagt ett botemedel mot ”varje” sjukdom.” [Fayd al-Qadir]

Och Allah ger ensam framgång.

Wassalam,

Tabraze Azam

Kontrollerat & godkänt av Faraz Rabbani

Intresserad av koppning? Besök då Hijamakliniken på Facebook!

Medicin & vård/ Senaste frågor

Att få blodtransfusioner och donera blod

23 juni, 2017

Besvarat av mufti Muhammad ibn Adam al-Kawthari
Källa: Daruliftaa.com

Fråga:
Vi är en lokaltidning i Blackburn som framförallt riktar sig mot pakistanska och indiska grupper i Lancashire och Manchester med omnejd. Vi har arbetat med National Blood Service för att främja att människor donerar blod. Som du säkert är medveten om finns det tvivel inom det muslimska samfundet om detta är tillåtet eller inte. Vi skulle vilja att du ger oss ett islamiskt utlåtande i denna fråga så att vi kan bemöta dessa tvivel i redaktionellt och informativt material.

Svar:
I Guds, Den Mest Nåderikes, Den Mest Barmhärtiges namn.

Det är en välkänd princip in Shariah (islamisk jurisprudens) att alla organ och delar av den mänskliga kroppen, oavsett om man är muslim eller inte, är helgade och inte får manipuleras. Att dra fördel av vilken som del av en annan människas kropp utan att det finns ett underliggande behov är olagligt (haram).

Detta inkluderar blod, som är en väsentlig del av en människa. Det finns två skäl varför det inte är tillåtet att dra fördel av en annan människas blod.

För det första är det helgat liksom alla andra delar av människan.

Gud Den Högste säger:

“VI HAR sannerligen visat Adams söner stor heder.” (Surah al-Isra, V.70)

För det andra är blod när det tappas från kroppen orent och att dra fördel av något som är orent är inte tillåtet.

Gud Den Högste säger:

“Säg [Muhammad]: ”I det som har uppenbarats för mig finner jag ingenting ätbart som är förbjudet utom självdöda djur, spillt blod eller svinkött – det är orent” (Surah al-An’am, 145)

Vår mästare Imam Shafi’i (må Gud visa honom barmhärtighet) säger:

“Om man ingjuter blod under huden och hud växer ovanpå det, blir det obligatoriskt att extrahera det blodet och upprepa alla böner som gjorts efter ingreppet.” (Kitab al-Umm, 1/54)

Av två ovanstående skäl blir det under normala omständigheter otillåtet att göra en blodtransfusion från en person till en annan. Människokroppens helgd, liksom orenheten i blod, kräver detta.

Emellertid, islam är en barmhärtighetens religion och tillgodoser lösningar på alla problem som mänskligheten möter. Den tar hänsyn till människors behov och ger genom detta medgivande och dispens därhelst behoven finns.

Gud Den Högste säger:

“Gud lägger inte på någon en tyngre börda än han kan bära.” (al-Baqarah, 286)

En välkänd princip inom fiqh [översättarens anmärkning: islamisk rättslära] säger:

“Nödvändighet gör det olagliga lagligt” (Se: Ibn Nujaym, al-Ashbah wa al-Naza’ir, sid. 85)

I enlighet med detta gav klassiskt skolade lärda tillåtelse att bröstmjölken från en kvinna kan användas som medicin. Det sägs i det välkända verket al-Fatawa al-Hindiyya inom den Hanafitiska rättsskolan:

“Det finns ingen skada i att spruta in en kvinnas mjölk i munnen på en man eller att dricka den i medicinskt syfte.” (al-Fatawa al-Hindiyya, 5/355)

Det sägs också i samma bok:

“Det är tillåtet för en (mycket) sjuk person att dricka blod och urin, eller att äta köttet från ett dött djur i syftet att använda det som medicin om en erfaren muslimsk läkare säger att detta är enda botemedlet, och man inte hittar något alternativ. Om läkaren säger att användandet av otillåtna substanser gör att du botas snabbare, finns det två åsikter bland de lärda.” (al-Fatwa al-Hindiyya, 5/355)

Imam al-Haskafi (må Gud visa honom barmhärtighet) säger:

“De lärda skiljer sig i sina åsikter angående användandet av medicin som är otillåten. Majoritetsåsikten inom den Hanafitiska rättsskolan är att det är otillåtet. Det sägs emellertid att det kan vara tillåtet när medicinen är känd som effektiv och det inte finns något alternativ, på samma sätt som det finns dispens att dricka alkohol för en person som håller på att dö av törst, och det rättsutlåtande som finns angående detta.”(Radd al-Muhtar ala al-Durr al-Mukhtar, 1/210)

Guds Sändebud (må Guds välsignelser och fred vara med honom) gav rådet till invånarna i Urayna att inta urin och mjölk från kameler när de påverkades av Medinas klimat. (Se: Sahih al-Bukhari, nr. 231)

Utöver detta nämndes två skäl för att det är otillåtet att använda mänskligt blod, en är människokroppens helgd och den andra blodets orenhet när det tappats från kroppen.

Vad gäller det första skälet måste det anmärkas att även om blod är en vital del av människans kropp kräver en transfusion av det inget operativt ingrepp, det extraheras och transfereras istället via injektioner, på så sätt är det mer likt en kvinnas mjölk som kan extraheras utan ett operativt ingrepp.

När man ser till ett barns behov ser islam mjölken som en vital näring för det och modern är skyldig att ge barnet mjölken. Även för vuxna är människans mjölk tillåten om det är för medicinska skäl, vilket framgick av texten från al-Fatawa al-Hindiyya som citerades tidigare.

På liknande sätt kan man säga att en blodtransfusion är tillåten när det finns ett verkligt behov av den, just på samma sätt som islam har tillåtit kvinnans mjölk för barnet, trots att det är en del av hennes kropp.

Det andra skälet var att blod är orent. Detta har nämnts tidigare, att orena och otillåtna saker blir tillåtna i fall av trängande behov och nödvändighet.

Med hänsyn taget till det ovan sagda är det tillåtet att donera och ta emot blod under följande omständigheter:

Donatorn är vuxen och mentalt frisk
Donatorn ger sitt blod frivilligt. Om han på något sätt tvingas till det är det inte längre tillåtet
Det finns ingen uppenbar risk för liv och hälsa för donatorn
Det är absolut nödvändigt att donera blod, till exempel att det finns en överhängande risk för patientens liv och det enligt medicinsk expertis inte finns något annat sätt att rädda hans liv
Det finns ett behov av det, det är ingen risk för livet, men enligt medicinsk expertis är det nödvändigt för att återfå full hälsa
Det finns inga andra alternativ
Det görs inte i syfte att föryngra eller få andra fördelar
Att donera blod får inte göras genom att köpa och sälja, eftersom det är förbjudet att handla med mänskliga kroppsdelar. Emellertid, om man är i desperat behov av blod och det enda sättet att få tag i det är att köpa det, blir det tillåtet att betala för blodet. Detta diskuteras närmare i nästa stycke.

Att köpa och sälja blod

Som nämndes i den sista av villkoren ovan är det otillåtet att köpa och sälja blod som ska användas för transfusioner. Klassiskt skolade lärda inom Hanafi-skolan har explicit sagt att det är förbjudet att handla med vilken som helst del av den mänskliga kroppen, och alldeles särskilt gäller detta för blod eftersom det är ett orent ämne.

Imam al-Kasani (må Gud visa honom barmhärtighet) säger:

“Att sälja en kvinnas mjölk då den ligger i en skål är ogiltigt av två skäl. För det första, mjölk räknas inte som en tillgång, alltså är det otillåtet att sälja den. För det andra, den är en del av hennes kropp och alla delar av människans kropp är helgade, alltså strider det mot ära och respekt att nedvärdera den genom att handla med den” (al-Kasani, Bada’i al-Sana’i, 5/145)

Vissa klassiskt skolade lärda (från Shafi’i, Maliki och Hanbali skolorna) anser att ett objekts renhet är en förutsättning för en giltig försäljning. (Se: Nawawi, Radhat al-Talibin, 3/ 348, Ahmad Darder, Sharh al-Sagir, 3/22 och al-Bahuti, Muntaha al-Iradat, 2/143).

Blod är orent enligt konsensus bland de klassiskt skolade lärda, och är genom detta förhindrat att vara ett objekt som kan köpas och säljas.

Emellertid, om det är ett nödfall, och man är oförmögen att få tag i blod utom genom att köpa det, kommer det att bli tillåtet att köpa det, men den som säljer blodet begår en synd. (Durr al-Mukhtar, 4/113)

Detta utlåtande tjänar också till att komma tillrätta med det problem med blodhandel som förekommer på många ställen. Det förekommer på dessa ställen att fattiga och desperata människor säljer sitt blod för en liten summa pengar. Några går till och med så långt att de försätter sig själva i fara, och som nämnts tidigare, det är inte tillåtet att donera blod om donatorn riskerar sitt liv och sin hälsa.

Blodtransfusion av en icke-muslims blod till en muslim

I princip är det ingen skillnad mellan en muslims och en icke-muslims blod, vilket gör båda typer av transfusioner tillåtna. Emellertid rekommenderar de lärda att man om möjligt ska avstå från blod från icke-troende, de som går över Guds gränser och de som syndar, eftersom det finns en risk att det onda som finns i dessa människors blod kan påverka den som tar emot blodet. Klassiskt skolade lärda misstyckte också till att en syndande kvinna skulle amma ett barn.

Blodtransfusion mellan familjemedlemmar och släktingar

En blodtransfusion kan inte på något sätt ses som att det skapar blodsrelationer mellan de två personer som är involverade i transfusionen. Det är med andra ord helt i sin ordning att en make donerar blod till sin maka och vice versa. Det påverkar inte deras äktenskap på något sätt. På samma sätt finns det ingen relation mellan den som donerar blod och den som tar emot det, äktenskap mellan de två är tillåtet eftersom de räknas som främlingar till varandra.

Anledningen till detta är att islam enbart räknar blodsband och fosterrelationer som släktskap och som ligger till grund för de relationer som gör det otillåtet att gifta sig. Det är därför olämpligt och inte tillåtet att gå utöver de gränser som redan är uppsatta.

Slutsats

Från det som sagts ovan kan vi sluta oss till att donera och ta emot blod är tillåtet i fall av nödvändighet (så länge transfusionen uppfyller de krav som ställts upp ovan). Det är inte tillåtet att använda blodtransfusioner som ett sätt att söka föryngring eller för att få ytterligare styrka. Det är också otillåtet att köpa eller sälja blod.

Idag ser vi hur man etablerar blodbanker där blod från många olika människor lagras och sedan används vid behov. Fördelen med dessa blodbanker är att det ger möjlighet att lagra flera olika typer av blod och sedan matcha det mot den som är i behov av blod.

Från ett Shariah-perspektiv är det inte tillåtet att sälja sitt blod till blodbanken, det måste doneras av fri vilja. Den som donerar måste också så långt det är möjligt säkerställa att hans/hennes blod (och blodet i den bank man donerar till) används endast i fall där det är nödvändigt, och inte för att söka föryngring.

Och Gud vet bäst

[Mufti] Muhammad ibn Adam

Högtider/ De islamiska månaderna/ Senaste frågor

Vad är Allmaktens Natt (Lailatul Qadr)?

16 juni, 2017

Besvarat av mufti Luqman Hansrot
Källa: Efiqh.com

Fråga:
Vad är Allmaktens Natt (Lailatul Qadr)?

Svar:
I Guds, Den Mest Nåderikes, Den Mest Barmhärtiges namn.

Allmaktens Natt är en av de mäktigaste nätterna som inträffar under en av de udda nätterna av de 10 sista dagarna under Ramadan. Denna natt hittar man mest troligast under någon av följande nätter; 21:a, 23:e, 25:e, 27:e eller 29:e.

I den heliga Koranen nämner Gud Den Upphöjde (följande) om denna natt;

إِنَّا أَنزَلْنَاهُ فِي لَيْلَةِ الْقَدْرِ وَمَا أَدْرَاكَ مَا لَيْلَةُ الْقَدْرِ لَيْلَةُ الْقَدْرِ خَيْرٌ مِّنْ أَلْفِ شَهْرٍتَنَزَّلُ الْمَلَائِكَةُ وَالرُّوحُ فِيهَا بِإِذْنِ رَبِّهِم مِّن كُلِّ أَمْرٍ سَلَامٌ هِيَ حَتَّىٰ مَطْلَعِ الْفَجْرِ

”SE, VI har uppenbarat denna [heliga Skrift] under Allmaktens Natt. Och vad kan låta dig förstå vad Allmaktens Natt betyder, Allmaktens Natt är mera värd än tusen månader; då stiger änglarnas härskaror och Anden ned med sin Herres tillstånd för [att utföra] alla [Hans] uppdrag. Den [Natten andas] fred till dess dagen gryr!” (Suratul Qadr, Juz 30)

عن عائشة رضي الله عنها : أن رسول الله صلى الله عليه وسلم ، قال: تحروا ليلة القدر في الوتر، من العشر الأواخر من رمضان. (باب تحري ليلة القدر في الوتر من العشر الأواخر)

De troendes moder Aisha, må Gud vara nöjd med henne, rapporterar:

Guds Sändebud, må Guds frid och välsignelser vara över honom, sade: ”Sök efter Allmaktens Natt under de udda nätterna bland de tio sista nätterna av ramadan.” (Bukhari, sid. 157, #2017, Darus Salam)

Och Gud Den Upphöjde vet bäst

Mufti Luqman Hansrot

Senaste frågor

Är medicinsk marijuana tillåtet inom Islam?

13 februari, 2017

Besvarat av sheikh Faraz A. Khan
Källa: Seekershub.org

Fråga:
Är marijuana tillåtet inom islam? Hur är det med medicinsk marijuana?

Svar:
Assalamu alaikum wa rahmatullah,

Jag ber att detta finner dig med den bästa hälsan och tillståndet.

Marijuana är förbjudet i Islam på grund av dess sinnesförändrande effekter, den främsta av dessa är att den distraherar en från åminnelsen av Allah och bönen. Precis som alkohol försvagar den ens sinnen och förmåga att tänka samt så är den även beroendeframkallande. [Nahlawi, Hadhr wal-Ibaha]

För ett mer utförligt svar, vänligen se: Är marijuana Haram?

Beträffande medicinsk användning av marijuana så faller det inom domen för att använda en förbjuden substans vid medicinsk behandling (tadawi bil-haram), som är tillåtet under följande villkor:

(a) En kvalificerad läkare som är en from muslim informerar patienten om att läkemedlet effektivt kan behandla sjukdomen, baserat på hög sannolikhet eller nästintill visshet. Om det inte finns någon sådan muslim inom ens lokalitet räcker det då med en kvalificerad läkare som förstår hur viktig den Heliga Lagen är för muslimer.

(b) Ingen alternativ medicin som är tillåten finns tillgänglig eller är tillräckligt effektiv;

[Ibn Abidin, Radd al-Muhtar]

Här är det värt att nämna att man kanske bör överväga någon form av alternativ medicin, såsom homeopatiska läkemedel, kinesisk medicin eller liknande.

Och Allah vet bäst.
wassalam
Faraz

Kontrollerat & godkänt av Faraz Rabbani

Fragaimamen.se förser Sveriges muslimer med lärdas svar på deras frågor om islam. Vi som står bakom Fragaimamen.se tar inget ansvar för eventuella missförstånd, fel implementering av svar eller andra möjliga händelser som kan uppstå efter läsning av material på vår webbsida. Alla våra svar får fritt spridas på nätet med villkoret att frågans länk eller Fragaimamen.se nämns som källa. Vid eventuella frågor eller synpunkter, kontakta oss på kontakt@fragaimamen.se.

Senaste frågor

Är marijuana haram?

13 februari, 2017

Besvarat av mufti Muhammad Ibn Adam al-Kawthari
Källa: Seekershub.org

Fråga:
Är marijuana haram (förbjudet)?

Svar:
I Allahs namn, Den Mest Nåderike, Den Mest Barmhärtige,

Droger såsom marijuana, kokain, opium, etc. är alla förbjudna (haram) på grund av de olika skador som är kopplade till dem.

Marijuana är en psykoaktiv drog gjord på bladen från cannabisplantan. Den röks vanligtvis men kan även förtäras. Det är den som används mest och anses vara en lätt drog.

Marijuana berusar en person på samma sätt som alkohol gör. Den försvagar ens sinnen och förmågan att tänka. Vetenskaplig forskning har visat att marijuana är mycket skadligt och skulle kunna påverka en till att bli en missbrukare av andra tyngre droger.

Allahs Sändebud (må Allah välsigna honom & ge honom frid) sade: ”Varje berusningsmedel är förbjudet.” (Sahih al-Bukhari, nr. 4088)

Och han (må Allah välsigna honom & ge honom frid) sade också:

”Det som berusar i stora mängder är också förbjudet [att inta] i små mängder.” (Abu Dawud, Tirmidhi, Ibn Majah och andra, med en sund kedja av återberättare)

Så här finns det ingen anledning att betvivla den förbjudna karaktären av sådan modern narkotika så som kokain, heroin, etc. eller sådana läta droger som finns tillgängliga på klubbställen, platser som tyvärr besöks regelbundet av muslimska ungdomar i västvärlden.

Förklara därför till din vän att alla droger är haram på grund av det faktum at tde berusar en person på ett eller annat sätt. Man förlorar förmågan att tänka och reflektera på ett propert sätt, och det i sig är berusning. Om du har tillgång till en lokal lärd, sök hans råd och ta med dig din vän för att besöka honom.

Och Allah vet bäst

Muhammad ibn Adam

Senaste frågor

Hur kan kvinnornas belöning i Paradiset jämföras med männens belöning?

1 februari, 2017

Besvarat av sheikh Faraz Rabbani
Källa: Seekershub.org

Fråga:
Hur kan kvinnornas belöning i Paradiset jämföras med männens belöning?

Svar:
I Allahs namn, Den Mest Nåderike, Den Mest Barmhärtige,

Walaikum assalam wa rahmatullah,

Det räcker med att man kommer till insikt om Allahs ord:

”Hos sin Herre skall de finna allt vad de önskar.” [Koranen: Surat Zumar, 34]

Om vi önskar något i paradiset kommer det att finnas där inför oss, och ingen kommer att finna mindre än allt det som de kan tänkas be om. Allah kommer att inspirera var och en att be om det som är gott, i enlighet med deras uppriktighet och andliga strävan i det här livet.

Vad vi dock bör oroa oss över är att komma dit, genom att arbeta för att bli som de som är uppriktiga och strävar andligt.

Och endast Allah ger framgång.

Wassalam,

Faraz Rabbani

Senaste frågor

Om att recitera koraniska åkallelser i bönen

10 december, 2016

Besvarat av sheikh Abdurrahman ibn Yusuf Mangera
Källa: Qibla.com

Fråga:
Om att recitera koraniska åkallelser i bönen

Svar:
I Allahs, Inspireraren av sanningen, namn.

Assalamu alaikum wa rahmatullah

Enligt Hanafiskolan kan man göra vilken åkallelse man än vill från Koranen (eller haditherna) efter fridshälsningar (salawat) över Allahs Sändebud (över honom vare fred) i den sista sittningen av bönen (Al-Durr al-mukhtar 1:351-2).

Utöver detta är det tillåtet för en person som ber ensam att göra dessa extra du’as (åkallelser) under ruku’n (bugningen) och sadjdan (prostreringen) i frivilliga böner, men inte i obligatoriska böner (Radd al-Muhtar med Al-Durr al-mukhtar 1:366).

Och Allah vet bäst.

Wassalam

Abdurrahman ibn Yusuf

Senaste frågor

Vilken dhikr (åminnelse) är lämplig efter de 5 dagliga bönerna?

19 oktober, 2016

Besvarat av sheikh Abu Usamah
Källa: Qibla.com

Fråga:
Vilken dhikr (åminnelse) är lämplig efter de 5 dagliga bönerna?

Svar:
Al-Salam `alaykum

Fuqaha (de rättslärde) har sagt att, baserat på de Profetiska haditherna, det efter de fem dagliga bönerna är rekommenderat att söka Allah Ta’alas förlåtelse genom att recitera Astaghfirullah tre gånger.

Det är även rekommenderat att recitera 33 gånger Subhaan Allah, 33 gånger Alhamdulillah, 33 gånger Allahu akbar och en gång la ilaha illallah wahdahu la sharika lahu lahul mulku wa lahul hamdu wa huwa ala kulli shay in qadir.

Det nämns i en hadith att den som reciterar ovanstående efter varje salah (bön), hans synder kommer att bli förlåtna även om de är så många som havets skum. (Återgiven i Sahih Muslim)

Förutom ovanstående är det också rekommenderat att recitera Sura al-Ikhlas (112), Sura al-Falaq (113) och al-Nas (114) (Rapporterad av al-Tirmidhi) samt Ayat al-Kursi. (Rapporterad av Al-Nasa`i)

Det finns också många andra dhikr och åkallelser som man kan recitera. Det är bäst att göra det som man kan göra regelbundet, eftersom, så som Profeten (må Allah välsigna honom & ge honom frid) berättade för oss: ”De mest älskade handlingar för Allah är de som dess utförare är konstant med, även om de är små.” Detta beror på att sådana handlingar förändrar en människas liv.

Stunden efter de fem dagliga salah är också en tid då du’as (åkallelser) accepteras. Detta tillfälle att söka från Allah bör därför realiseras.

[Baserat på Durr al-Mukhtar, Radd al-Muhtar]

Må Allah ge oss alla förmågan.

Abu Usamah

1 2 3 4