Muslim med tatuering: vad ska man göra?
SvarID: 00261
Besvarat av Shaykh Faraz Rabbani
Källa: Qa.sunnipath.com
Fråga:
Om en Muslim har en tatuering, men inser att det var ett misstag efter att ha skaffat den, vad ska han/hon göra? Ångra sig eller ta bort den?
Svar:
I Allahs, Den nåderike, Den barmhärtiges Namn.
Walaikum assalam,
I Allahs, Inspireraren av Sanningens Namn
Det är förbjudet att tatuera sig och Profeten [saw] förbannade både den som blir tatuerad och den som tatuerar.
Om man har en tatuering från förr, ska man då ångra sig och söka förlåtelse.
Ibn ’Abidin nämnde i sin Radd al-Muhtar att domen för att tatuera sig (washm) är den samma som för att färga ens hår eller kläder med en smutsig substans: efter att man tvättar området anses det vara tahir (rent) och det återstående spåret är ursäktat, eftersom det är ett spår som endast kan tas bort genom operation, vilket anses vara en vedermöda (när det gäller reglerna som berör renlighet och smuts).
En sådan persons persons rening, bön och ledarskap (fi: i bönen) skulle skulle vara giltig.
Om det går att ta bort den utan överdriven svårighet, bör man ta bort den, särskilt om den har otillåtna bilder och därför att det är ett tecken på ett icke-islamiskt sätt. Men om det inte är är praktiskt möjligt är det ursäktligt.
Och bara Allah ger framgång.
Wassalam,
Faraz Rabbani
قال ابن عابدين في ردّ المحتار [باب الأنجاس]: 1/220
مَطْلَبٌ فِي حُكْمِ الْوَشْمِ [ تَنْبِيهٌ مُهِمٌّ ] يُسْتَفَادُ مِمَّا مَرّ
حُكْمُ الْوَشْمِ فِي نَحْوِ الْيَدِ , وَهُوَ أَنَّهُ كَالِاخْتِضَابِ أَوْ
الصَّبْغِ بِالْمُتَنَجِّسِ ; لِأَنَّهُ إذَا غُرِزَتْ الْيَدُ أَوْ الشَّفَةُ
مَثَلًا بِإِبْرَةٍ ثُمَّ حُشِيَ مَحَلُّهَا بِكُحْلٍ أَوْ نِيلَةٍ لِيَخْضَرَّ
تَنَجَّسَ الْكُحْلُ بِالدَّمِ , فَإِذَا جَمَدَ الدَّمُ وَالْتَأَمَ الْجُرْحُ
بَقِيَ مَحَلُّهُ أَخْضَرَ , فَإِذَا غُسِلَ طَهُرَ ; لِأَنَّهُ أَثَرٌ يَشُقُّ
زَوَالُهُ ; لِأَنَّهُ لَا يَزُولُ إلَّا بِسَلْخِ الْجِلْدِ أَوْ جَرْحِهِ ,
فَإِذَا كَانَ لَا يُكَلَّفُ بِإِزَالَةِ الْأَثَرِ الَّذِي يَزُولُ بِمَاءٍ
حَارٍّ أَوْ صَابُونٍ فَعَدَمُ التَّكْلِيفِ هُنَا أَوْلَى , وَقَدْ صَرَّحَ
بِهِ فِي الْقُنْيَةِ فَقَالَ : وَلَوْ اتَّخَذَ فِي يَدِهِ وَشْمًا لَا
يَلْزَمُهُ السَّلْخُ ا هـ . لَكِنْ فِي الذَّخِيرَةِ : لَوْ أَعَادَ سِنَّهُ
ثَانِيًا وَنَبَتَ وَقَوِيَ , فَإِنْ أَمْكَنَ قَلْعُهُ بِلَا ضَرَرٍ قَلَعَهُ
وَإِلَّا فَلَا وَتَنَجَّسَ فَمُهُ , وَلَا يَؤُمُّ أَحَدًا مِنْ النَّاسِ ا هـ
. أَيْ : بِنَاءً عَلَى نَجَاسَةِ السِّنِّ وَهُوَ خِلَافُ ظَاهِرِ الْمَذْهَبِ
. وَقَالَ الْعَلَّامَةُ الْبِيرِيُّ : وَمِنْهُ يُعْلَمُ حُكْمُ الْوَشْمَةِ ,
وَلَا رَيْبَ فِي عَدَمِ جَوَازِ كَوْنِهِ إمَامًا بِجَامِعِ النَّجَاسَةِ .
ثُمَّ نُقِلَ عَنْ شَرْحِ الْمَشَارِقِ لِلْعَلَّامَةِ الْأَكْمَلِ أَنَّهُ
قِيلَ : يَصِيرُ ذَلِكَ الْمَوْضِعُ نَجِسًا , فَإِنْ لَمْ يُمْكِنْ إزَالَتُهُ
إلَّا بِالْجَرْحِ فَإِنْ خِيفَ مِنْهُ الْهَلَاكُ أَوْ فَوَاتُ عُضْوٍ لَمْ
تَجِبْ وَإِلَّا وَجَبَتْ , وَبِتَأْخِيرِهِ يَأْثَمُ , وَالرَّجُلُ
وَالْمَرْأَةُ فِيهِ سَوَاءٌ ا هـ . أَقُولُ : وَعَلَيْهِ لَوْ أَصَابَ مَاءً
قَلِيلًا أَوْ مَائِعًا نَجَّسَهُ , لَكِنَّ تَعْبِيرَ الْأَكْمَلِ بِقِيلَ
يُفِيدُ عَدَمَ اعْتِمَادِهِ , وَهُوَ مَذْهَبُ الشَّافِعِيَّةِ فَالظَّاهِرُ
أَنَّهُ نَقَلَهُ عَنْهُمْ . وَالْفَرْقُ بَيْنَ الْوَشْمَةِ وَبَيْنَ السِّنِّ
عَلَى الْقَوْلِ بِنَجَاسَتِهَا ظَاهِرٌ فَإِنَّ السِّنَّ عَيْنُ النَّجَاسَةِ
وَالْوَشْمَةَ أَثَرٌ , فَإِنْ اُدُّعِيَ أَنَّ بَقَاءَ اللَّوْنِ دَلِيلٌ
عَلَى بَقَاءِ الْعَيْنِ رُدَّ بِأَنَّ الصَّبْغَ وَالِاخْتِضَابَ كَذَلِكَ
فَيَلْزَمُ عَدَمُ طَهَارَتِهِ , وَإِنْ فُرِّقَ بِأَنَّ الْوَشْمَةَ
امْتَزَجَتْ بِاللَّحْمِ وَالْتَأَمَتْ مَعَهُ بِخِلَافِ الصَّبْغِ نَقُولُ :
إنَّ مَا تَدَاخَلَ فِي اللَّحْمِ لَا يُؤْمَرُ بِغَسْلِهِ كَمَا لَوْ
تَشَرَّبَتْ النَّجَاسَةُ فِي يَدِهِ مَثَلًا , وَمَا عَلَى سَطْحِ الْجِلْدِ
مِثْلُ الْحِنَّاءِ وَالصَّبْغِ , وَقَدْ صَرَّحُوا بِأَنَّهُ لَوْ اكْتَحَلَ
بِكُحْلٍ نَجِسٍ لَا يَجِبُ غَسْلُهُ { وَلَمَّا جُرِحَ صلى الله عليه وسلم فِي
أُحُدٍ جَاءَتْ فَاطِمَةُ رضي الله عنها فَأَحْرَقَتْ حَصِيرًا وَكَمَّدَتْ
بِهِ حَتَّى الْتَصَقَ بِالْجُرْحِ فَاسْتَمْسَكَ الدَّمُ } . وَفِي
مُفْسِدَاتِ الصَّلَاةِ مِنْ خِزَانَةِ الْفَتَاوَى : كُسِرَ عَظْمُهُ
فَوُصِّلَ بِعَظْمِ الْكَلْبِ وَلَا يُنْزَعُ إلَّا بِضَرَرٍ جَازَتْ
الصَّلَاةُ , ثُمَّ قَالَ : لَوْ فِي يَدِهِ تَصَاوِيرُ وَيَؤُمُّ النَّاسَ لَا
تُكْرَهُ إمَامَتُهُ ا هـ . وَفِي الْفَتَاوَى الْخَيْرِيَّةِ مِنْ كِتَابِ
الصَّلَاةِ سُئِلَ فِي رَجُلٍ عَلَى يَدِهِ وَشْمٌ هَلْ تَصِحُّ صَلَاتُهُ
وَإِمَامَتُهُ مَعَهُ أَمْ لَا ؟ أَجَابَ نَعَمْ تَصِحُّ صَلَاتُهُ
وَإِمَامَتُهُ بِلَا شُبْهَةٍ – وَاَللَّهُ أَعْلَمُ – . ا هـ
________________________________________________________________________________________
Fragaimamen.se förser sveriges muslimer med lärdas svar på deras frågor om islam. Vi som står bakom Fragaimamen.se tar inget ansvar för eventuella missförstånd, fel implementering av våra svar eller andra möjliga händelser som kan uppstå efter läsning av våra svar. Alla våra svar får fritt spridas på nätet med villkoret att frågans länk eller Fragaimamen.se nämns som källa. Vid eventuella frågor eller synpunkter, kontakta oss på kontakt@fragaimamen.se