Om fasta i ramadan för covid-19 läkare och sjuksköterskor

Besvarad av mufti Yusuf Shabbir
Källa: 
Islamicportal.co.uk

Fråga:
Med tanke på att muslimska läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal spelar en viktig roll på sjukhus över hela landet under denna svåra tid, med ett antal som har gått bort på grund av att de blev drabbade av covid-19, skulle de dra nytta av tydlighet angående fasta under den nalkande månaden ramadan.

När det gäller fasta är utmaningen för de som behandlar covid-19-patienter att PPE (den personliga skyddsutrustningen) som inkluderar FFP3-masken eller anslutna andningsapparater kan resultera i uttorkning och värmestress på grund av den nödvändiga täta passformen i ansiktet och omfattande perioder som det sannolikt kommer att bäras jämfört med normala kirurgiska masker som används under konventionella procedurer/operationer. För att hantera detta har tjänstgöringen i vissa oroshärdade områden justerats för att göra skift längre (över 12 timmar per dag), vilket mer än troligt kan leda till trötthet. Således skulle det vara extremt svårt att hålla en så lång fasta, särskilt om passet innebär konstant arbete. Om en läkare eller sjuksköterska fastar kan det leda till att livshotande misstag görs.

Med tanke på detta; skulle vi ursäktas vi om vi inte kan fasta för att potentiellt rädda liv – inklusive potentiellt våra egna – och för att sedan ta igen fastedagarna vid ett senare tillfälle? Vi är medvetna om att ta ut semester är ett alternativ, men baserat på prognoser verkar det inte som att det kommer att vara praktiskt eller möjligt på de flesta sjukhus, särskilt i de stora städerna där sjukhusen kämpar för att hantera situationen, för att inte tala om moralen i att ta ledigt när viruset härjar. Vi hade uppskattat din vägledning i en rad olika covid-19-områden och hoppas att du kan vägleda oss i detta avseende.

Svar:
I Guds, den Barmhärtiges, den Nåderikes namn

Må Gud den Allsmäktige belöna dig för dina osjälviska ansträngningar, uthållighet och hängivenhet och ge dina kollegor som har gått bort i denna kris en boning i det högsta paradiset (Jannat al-Firdaws). Alla är och kommer att stå i skuld till dig och dina kollegor för er uppoffring.

När det gäller din fråga: Om det är möjligt för dig att fasta utan att riskera patienternas liv, till exempel om semester kan tas och sjukhuset har tillräcklig bemanning, bör detta övervägas, om inte för hela månaden, då i så många dagar som möjligt. Detta kanske inte är möjligt på varje sjukhus under de rådande omständigheterna, som du med rätta har nämnt. Ett annat alternativ att överväga är kortare skift eller nattskift när det är möjligt. För Storbritannien löser det senare inte problemet på grund av att nätterna är korta. Oavsett vad bör alla alternativ övervägas.

Om det emellertid inte är möjligt för er att fasta på grund av den starka sannolikheten att det kommer att resultera i uttorkning och svår törst tillsammans med risken för att göra kliniska fel som potentiellt kan påverka liv, kan fastedagarna skjutas upp till ett senare datum. Detta är en bedömning ni själva måste göra på en personlig nivå baserat på er egen hälsa samtidigt som ni tänker på er vårdplikt gentemot patienter.

Vilket beslut ni än tar, så bör det utvärderas på en dagliga basis. Om ni är osäkra på er förmåga att fasta eller om det blir möjligt för er att fasta på en viss dag, till exempel om passet inte förväntas innebära konstant arbete eller om det är möjligt att passet förkortas, bör ni då försöka första. Om ni vid något tillfälle skulle få det svårt att fortsätta fastan, kan fastas avbytas och tas igen vid ett senare tillfälle utan ytterligare straff (islamiska rättsliga påföljder).

Om er tjänstgöring också inkluderar vilodagar, nolldagar eller andra dagar när ni inte förväntas vara på sjukhuset, måste ni fasta på dem dagarna.

Vi rekommenderar starkt att ni för en konstruktiv dialog med era arbetsgivare och kommer överens om en arbetsplan som inte skadar patienternas liv. Som yrkesmän är ni medvetna om era personliga omständigheter och den utvecklande situationen kring pandemin mer än någon annan, och det är därför upp till var och en av er att bedöma och bestämma hur ni gör. Sjukhus uppmanas också att låta enskilda anställda fatta sina egna beslut och vara flexibla så långt det är praktiskt möjligt utan att sätta patientvård på spel.

Gud vet bäst

Yusuf Shabbir LLB MSc MCIPD

12 Shaʿbān 1441 / 6 April 2020

Riktlinjerna i detta dokument har godkänts av följande lärda och yrkesmän:

  • Mufti Shabbir Ahmad (Blackburn)
  • Mufti Yusuf Sacha (Batley)
  • Mufti Abdussamad Ahmad (Blackburn)
  • Mufti Muhammad Tahir (Blackburn)
  • Mufti Muhammad Zubair Butt (Institute of Islamic Jurisprudence, Bradford)
  • Mufti Muhammad Saleh (Blackburn)
  • Mawlana Dr Riyad Kallingal (Generalkonsult och kirurg inom kolektoralkirurgi, Leeds Teaching Hospital NHS Trust)
  • Mawlana Dr Ismail Ishaque Syed BA MBBS MRCGP (GP, London)
  • Shaykh Yunus Dudhwala (Chef för Chaplaincy & Bereavement Services, Barts Health NHS Trust, London)
  • Dr Ismail Ughratdar (Konsult inom neurokirurgi, Birmingham)
  • Qari Mohammad Ismail Rashid (Sjukhusimam, University of Sheffield och ledande imam, Birmingham Central Mosque)
  • Dr Imran Satia MA MB BChir PhD MRCP (Biträdande professor, Respiratory Medicine, McMaster University, Canada)
  • Imam Fazal Hassan (Sjukhusimam, East Lancashire NHS Trust)
  • Mawlana Dr Yaqub Dadhiwala MRCGP (GP, Leicester)
Referenser
 
قال الله تعالى: لا يكلف الله نفسا إلا وسعها. وقال تعالى: وما جعل عليكم في الدين من حرج، انتهى. وقال ابن نجيم في الأشباه والنظائر (ص ٧٦): إذا تعارض مفسدتان روعي أعظمهما ضررا بارتكاب أخفهما. وقال (ص ٧٥): لو كان أحدهما أعظم ضررا من الآخر، فإن الأشد يزال بالأخف، انتهى۔
 
وقال الطحطاوي في حاشية الدر المختار (١/٤٦٢): قوله (خاف الزيادة) أو إبطاء البرء أو فساد عضو، بحر، أو وجع العين أو جراحة أو صداعا أو غيره، ومثله ما إذا كان يمرض المرضى، قهستاني، انتهى. ونقله ابن عابدين في رد المحتار (٢/٤٢٢) وقال: أي بأن يعولهم ويلزم من صومه ضياعهم وهلاكهم لضعفه عن القيام بهم إذا صام، انتهى۔
 
وقد يستأنس لهذه المسألة بحكم الفطر للمرضع والحامل إذا خافتا على ولدهما، لأن مبناه هو دفع الحرج والضرر. قال النبي صلى الله عليه وسلم: إن الله وضع عن المسافر نصف الصلاة والصوم، ورخص للحبلى والمرضع، رواه النسائي (٢٢٧٧) وابن ماجه (١٦٦٧) وحسَّنه الترمذي (٧١٥). وقال ابن عباس: تفطر الحامل والمرضع في رمضان، وتقضيان صياما، ولا تطعمان، رواه عبد الرزاق (٧٥٦٤). وقال البخاري في الصحيح (٤٥٠٥): وقال الحسن وإبراهيم في المرضع أو الحامل، إذا خافتا على أنفسهما أو ولدهما تفطران ثم تقضيان، انتهى. وأثر إبراهيم وصله أبو يوسف في الآثار (٨١٥)، وأثر الحسن وصله عبد الرزاق (٧٥٦٥)، ووصلهما عبد بن حميد كما في الفتح (٨/١٧٩)۔
 
وقال في الأصل (٢/١٧٢): قلت: أرأيت المرأة الحامل والمرضع التي تخاف على الصبي أو الحامل تخاف على نفسها؟ قال: تفطران وتقضيان يوما مكان كل يوم، ولا كفارة عليهما، انتهى. واحتج له السرخسي في المبسوط (٣/٩٩) بالحديث المرفوع الذي تقدم، ثم قال: ولأنه يلحقها الحرج في نفسها أو ولدها، والحرج عذر في الفطر كالمريض والمسافر، وعليها القضاء ولا كفارة عليها، انتهى. وقال المرغيناني في الهداية (١/١٢٤): (والحامل والمرضع إذا خافتا على أنفسهما أو ولديهما أفطرتا وقضتا) دفعا للحرج (ولا كفارة عليهما) لأنه إفطار بعذر، انتهى. وقال الموصلي في الاختيار (١/١٣٥): (والحامل والمرضع إذا خافتا على ولديهما أو نفسيهما أفطرتا وقضتا لا غير) قياسا على المريض، والجامع دفع الحرج والضرر، انتهى۔
 
وقال الفخر الزيلعي في تبيين الحقائق (١/٣٣٦): وقال في الحواشي: المراد بالمرضع الظئر لوجوب الإرضاع عليها بالعقد، بخلاف الأم، فإن الأب يستأجر غيرها، وعزاه إلى الذخيرة، ويرده قول القدوري وغيره: إذا خافتا على نفسهما أو ولدهما، إذ لا ولد للمستأجرة، وكذا إطلاق الحديث، ولأن الإرضاع واجب على الأم ديانة لا سيما إذا لم يكن للزوج قدرة على استئجار الظئر، فصارت كالظئر، انتهى كلام الزيلعي. ونحوه في فتح القدير (٢/٣٥٥) والبحر الرائق (٢/٣٠٧) بأنه لا فرق بين الظئر والأم. والمقصود أن في الصورة المسئولة يوجد وجوب العمل على الطبيب بالعقد. وقال ابن عابدين في رد المحتار (٢/٤٢٢): وأفاد أبو السعود أنه يحل لها الإفطار ولو كان العقد في رمضان كما في البرجندي خلافا لما في صدر الشريعة من تقييد حله بما إذا صدر العقد قبل رمضان. اهـ، انتهى۔
 
وقال ابن نجيم في البحر الرائق (٢/٣٠٧): قيد بالخوف بمعنى غلبة الظن بتجربة أو إخبار طبيب حاذق مسلم كما في الفتاوى الظهيرية على ما قدمناه، انتهى. وقال الشرنبلالي في حاشية درر الحكام (١/٢٠٨): ولم يذكر مفعول الخوف ليشمل غير الهلاك لما قال في البزازية: خافت الحامل على نفسها أو ولدها نقصان العقل أو الهلاك أفطرت۔
 
ثم رأيت في المحيط البرهاني (٢/٣٩١، ٣/٣٥٩ في نسخة كراتشي) مسألة لعلها أقرب إلى الصورة المسؤولة، قال: في مجموع النوازل: سئل شيخ الإسلام عن صغير رضيع مبطون، يخاف موته بهذا الداء، وله ظئر، ويزعم الأطباء أن الظئر إن شربت دواء كذا يبرأ هذا الصغير، وتحتاج الظئر أن تشرب ذلك نهارا في رمضان، هل لها الإفطار بهذا العذر؟ قال: نعم إذا قال الأطباء البصراء بذلك، انتهى. وكذا قال ابن نجيم في البحر الرائق (٢/٣٠٣): وفي الظهيرية: رضيع مبطون يخاف موته من هذا الداء، وزعم الأطباء أن الظئر إذا شربت دواء كذا برئ الصغير وتماثل، وتحتاج الظئر إلى أن تشرب ذلك نهارا في رمضان، قيل لها ذلك إذا قال ذلك الأطباء الحذاق، انتهى. قال ابن عابدين في منحة الخالق: قال في القاموس في مادة “مثل” تماثل العليل: قارب البرء، انتهى. وقال الشرنبلالي في المراقي (ص ٢٥٨): ولها شرب الدواء إذا أخبر الطبيب أن يمنع استطلاق بطن الرضيع وتفطر لهذا العذر، انتهى۔
 
وقد يستأنس للمسألة أيضا بما في رد المحتار (٢/٤٢٢) تحت قول الحصكفي: وخادمة خافت الضعف بغلبة الظن بأمارة أو تجربة أو بأخبار طبيب حاذق مسلم مستور: قوله (وخادمة) في القهستاني عن الخزانة ما نصه: إن الحر الخادم أو العبد أو الذاهب لسد النهر أو كريه إذا اشتد الحر وخاف الهلاك، فله الإفطار كحرة أو أمة ضعفت للطبخ أو غسل الثوب. اهـ، انتهى. وانظر جامع الرموز (ص ٢٠٣)۔
 
وقال ابن عابدين في رد المحتار (٢/٤٢٠): والذي ينبغي في مسألة المحترف حيث كان الظاهر أن ما مر من تفقهات المشايخ لا من منقول المذهب أن يقال: إذا كان عنده ما يكفيه وعياله لا يحل له الفطر، لأنه يحرم عليه السؤال من الناس فالفطر أولى، وإلا فله العمل بقدر ما يكفيه، ولو أداه إلى الفطر يحل له إذا لم يمكنه العمل في غير ذلك مما لا يؤديه إلى الفطر، وكذا لو خاف هلاك زرعه أو سرقته ولم يجد من يعمل له بأجرة المثل، وهو يقدر عليها، لأن له قطع الصلاة لأقل من ذلك، لكن لو كان آجر نفسه في العمل مدة معلومة فجاء رمضان، فالظاهر أن له الفطر، وإن كان عنده ما يكفيه إذا لم يرض المستأجر بفسخ الإجارة كما في الظئر، فإنه يجب عليها الإرضاع بالعقد، ويحل لها الإفطار إذا خافت على الولد، فيكون خوفه على نفسه أولى، تأمل، هذا ما ظهر لي، انتهى كلام ابن عابدين. ولا يخفى أن في الصورة المسؤولة خوف هلاك المرضى، وهذا أشد من هلاك الزرع ونحوه، وبه علم أن ما في الهندية (١/٢٠٨) عن القنية: المحترف المحتاج إلى نفقته علم أنه لو اشتغل بحرفته يلحقه ضرر مبيح للفطر يحرم عليه الفطر قبل أن يمرض، انتهى، غير منطبق في الصورة المسؤولة، فقد يضر المرضى قبل أن يمرض الطبيب ويفطر، كما هو مستفاد مما تقدم من كلام ابن عابدين تحت تمريض المرضى، والله أعلم۔
 
وأرشدني والدي المفتي شبير أحمد البريطاني إلى حديث أبي الدرداء وشرحه، وهو ما روى أبو داود (٤٩١٩) وصححه الترمذي (٢٥٠٩) عن أبي الدرداء قال قال رسول الله صلى الله عليه وسلم: ألا أخبركم بأفضل من درجة الصيام والصلاة والصدقة؟ قالوا: بلى، يا رسول الله قال: إصلاح ذات البين، وفساد ذات البين الحالقة. قال علي القاري في المرقاة (٨/٣١٥٣) وحكاه المباركفوري في تحفة الأحوذي (٧/١٧٨): قال الأشرف: المراد بهذه المذكورات النوافل دون الفرائض. قلت: والله أعلم بالمراد، إذ قد يتصور أن يكون الإصلاح في فساد يتفرع عليه سفك الدماء ونهب الأموال وهتك الحرم، أفضل من فرائض هذه العبادات القاصرة، مع إمكان قضائها على فرض تركها، فهي من حقوق الله التي هي أهون عنده سبحانه من حقوق العباد، فإذا كان كذلك، فيصح أن يقال: هذا الجنس من العمل أفضل من هذا الجنس، لكون بعض أفراده أفضل، كالبشر خير من الملك والرجل خير من المرأة، انتهى. وقال الآلوسي في التفسير (٣/١٤٠): وليس المراد ظاهره إذ لا شك أن الصيام المفروض والصلاة المفروضة والصدقة كذلك أفضل من الإصلاح، اللهم إلا أن يكون إصلاح يترتب على عدمه شر عظيم وفساد بين الناس كبير، انتهى۔
 
حرره يوسف شبير أحمد البريطاني عفا الله عنه۔

 

Fragaimamen.se är en tjänst genom vilken Sveriges muslimer förses med olika imamers svar på deras frågor om islam. Vi som står bakom Fråga imamen tar inget ansvar för eventuella missförstånd, fel implementering av svar eller andra möjliga händelser som kan uppstå efter läsning av material på vår webbsida. Vi tar likväl endast ansvar för material som publiceras på vår webbsida och inte på andra webbsidor eller länkar som vi eventuellt hänvisar till. Alla våra svar får fritt spridas på nätet med villkoret att frågans länk eller Fragaimamen.se nämns som källa. Vid eventuella frågor eller synpunkter, kontakta oss på kontakt@fragaimamen.se.