Om fasta i ramadan för covid-19 läkare och sjuksköterskor
Besvarad av mufti Yusuf Shabbir
Källa: Islamicportal.co.uk
Fråga:
Med tanke på att muslimska läkare, sjuksköterskor och annan sjukvårdspersonal spelar en viktig roll på sjukhus över hela landet under denna svåra tid, med ett antal som har gått bort på grund av att de blev drabbade av covid-19, skulle de dra nytta av tydlighet angående fasta under den nalkande månaden ramadan.
När det gäller fasta är utmaningen för de som behandlar covid-19-patienter att PPE (den personliga skyddsutrustningen) som inkluderar FFP3-masken eller anslutna andningsapparater kan resultera i uttorkning och värmestress på grund av den nödvändiga täta passformen i ansiktet och omfattande perioder som det sannolikt kommer att bäras jämfört med normala kirurgiska masker som används under konventionella procedurer/operationer. För att hantera detta har tjänstgöringen i vissa oroshärdade områden justerats för att göra skift längre (över 12 timmar per dag), vilket mer än troligt kan leda till trötthet. Således skulle det vara extremt svårt att hålla en så lång fasta, särskilt om passet innebär konstant arbete. Om en läkare eller sjuksköterska fastar kan det leda till att livshotande misstag görs.
Med tanke på detta; skulle vi ursäktas vi om vi inte kan fasta för att potentiellt rädda liv – inklusive potentiellt våra egna – och för att sedan ta igen fastedagarna vid ett senare tillfälle? Vi är medvetna om att ta ut semester är ett alternativ, men baserat på prognoser verkar det inte som att det kommer att vara praktiskt eller möjligt på de flesta sjukhus, särskilt i de stora städerna där sjukhusen kämpar för att hantera situationen, för att inte tala om moralen i att ta ledigt när viruset härjar. Vi hade uppskattat din vägledning i en rad olika covid-19-områden och hoppas att du kan vägleda oss i detta avseende.
Svar:
I Guds, den Barmhärtiges, den Nåderikes namn
Må Gud den Allsmäktige belöna dig för dina osjälviska ansträngningar, uthållighet och hängivenhet och ge dina kollegor som har gått bort i denna kris en boning i det högsta paradiset (Jannat al-Firdaws). Alla är och kommer att stå i skuld till dig och dina kollegor för er uppoffring.
När det gäller din fråga: Om det är möjligt för dig att fasta utan att riskera patienternas liv, till exempel om semester kan tas och sjukhuset har tillräcklig bemanning, bör detta övervägas, om inte för hela månaden, då i så många dagar som möjligt. Detta kanske inte är möjligt på varje sjukhus under de rådande omständigheterna, som du med rätta har nämnt. Ett annat alternativ att överväga är kortare skift eller nattskift när det är möjligt. För Storbritannien löser det senare inte problemet på grund av att nätterna är korta. Oavsett vad bör alla alternativ övervägas.
Om det emellertid inte är möjligt för er att fasta på grund av den starka sannolikheten att det kommer att resultera i uttorkning och svår törst tillsammans med risken för att göra kliniska fel som potentiellt kan påverka liv, kan fastedagarna skjutas upp till ett senare datum. Detta är en bedömning ni själva måste göra på en personlig nivå baserat på er egen hälsa samtidigt som ni tänker på er vårdplikt gentemot patienter.
Vilket beslut ni än tar, så bör det utvärderas på en dagliga basis. Om ni är osäkra på er förmåga att fasta eller om det blir möjligt för er att fasta på en viss dag, till exempel om passet inte förväntas innebära konstant arbete eller om det är möjligt att passet förkortas, bör ni då försöka första. Om ni vid något tillfälle skulle få det svårt att fortsätta fastan, kan fastas avbytas och tas igen vid ett senare tillfälle utan ytterligare straff (islamiska rättsliga påföljder).
Om er tjänstgöring också inkluderar vilodagar, nolldagar eller andra dagar när ni inte förväntas vara på sjukhuset, måste ni fasta på dem dagarna.
Vi rekommenderar starkt att ni för en konstruktiv dialog med era arbetsgivare och kommer överens om en arbetsplan som inte skadar patienternas liv. Som yrkesmän är ni medvetna om era personliga omständigheter och den utvecklande situationen kring pandemin mer än någon annan, och det är därför upp till var och en av er att bedöma och bestämma hur ni gör. Sjukhus uppmanas också att låta enskilda anställda fatta sina egna beslut och vara flexibla så långt det är praktiskt möjligt utan att sätta patientvård på spel.
Gud vet bäst
Yusuf Shabbir LLB MSc MCIPD
12 Shaʿbān 1441 / 6 April 2020
Riktlinjerna i detta dokument har godkänts av följande lärda och yrkesmän:
- Mufti Shabbir Ahmad (Blackburn)
- Mufti Yusuf Sacha (Batley)
- Mufti Abdussamad Ahmad (Blackburn)
- Mufti Muhammad Tahir (Blackburn)
- Mufti Muhammad Zubair Butt (Institute of Islamic Jurisprudence, Bradford)
- Mufti Muhammad Saleh (Blackburn)
- Mawlana Dr Riyad Kallingal (Generalkonsult och kirurg inom kolektoralkirurgi, Leeds Teaching Hospital NHS Trust)
- Mawlana Dr Ismail Ishaque Syed BA MBBS MRCGP (GP, London)
- Shaykh Yunus Dudhwala (Chef för Chaplaincy & Bereavement Services, Barts Health NHS Trust, London)
- Dr Ismail Ughratdar (Konsult inom neurokirurgi, Birmingham)
- Qari Mohammad Ismail Rashid (Sjukhusimam, University of Sheffield och ledande imam, Birmingham Central Mosque)
- Dr Imran Satia MA MB BChir PhD MRCP (Biträdande professor, Respiratory Medicine, McMaster University, Canada)
- Imam Fazal Hassan (Sjukhusimam, East Lancashire NHS Trust)
- Mawlana Dr Yaqub Dadhiwala MRCGP (GP, Leicester)
Fragaimamen.se är en tjänst genom vilken Sveriges muslimer förses med olika imamers svar på deras frågor om islam. Vi som står bakom Fråga imamen tar inget ansvar för eventuella missförstånd, fel implementering av svar eller andra möjliga händelser som kan uppstå efter läsning av material på vår webbsida. Vi tar likväl endast ansvar för material som publiceras på vår webbsida och inte på andra webbsidor eller länkar som vi eventuellt hänvisar till. Alla våra svar får fritt spridas på nätet med villkoret att frågans länk eller Fragaimamen.se nämns som källa. Vid eventuella frågor eller synpunkter, kontakta oss på kontakt@fragaimamen.se.